Jag fick ett sorgligt besked ikväll via mitt Instagramflöde (tydligen min främsta nyhetskälla nu för tiden): Prince har dött, bara 57 år gammal.
Prince var en av mina första idoler, tack vare att min storasyster Fina älskade honom. Fina var min allra största idol, så eftersom hon älskade Prince så älskade jag Prince.
Han släppte sitt första album redan 1978, men riktigt så tidiga var vi väl inte, men det var åtminstone någon gång tidigt 80-tal som Fina upptäckte honom.
Fina brukade säga att han var sexig, så även om jag knappt visste vad sexig var så höll jag med, och när mina klasskompisar sa att han var ful typ så blev jag jättearg och envisades med att han var supersexig (antagligen jagade jag dem runt skolgården, för det var sånt jag gjorde på den tiden...).
Jag såg honom live på Sign o' the Times-turnén 1987 och Lovesexy-turnén 1988, och avgudade honom. Jag har fortfarande kvar ett par tygblommor som Fina, som stod längst fram på någon av konserterna, fångade när han kastade ut dem från scen och sen gav ett par till mig. När Fina gifte sig 1995 och jag var värdinna, så läste jag upp ett fejktelegram från Prince där han beklagade att han missat chansen med henne. :) Nu kan han få sin chans i himlen.
Nu var det många år sen jag tyckte att han gjorde någon bra musik, men det spelar ju mindre roll nu. Det får bli Prince-cd's här hemma de närmsta dagarna.
