Hade lyssnat lite på båda på Myspace före spelningarna och var rätt peppad, men båda var ändå bättre än jag förväntat mig. Kvällens finaste stund var när hela Gustaf Spetzs band klappade händerna i en låt, som jag tyvärr inte minns vad den heter.
Köpte båda skivorna efter gigen, och är glad att jag blev entusiastisk över ny musik igen.
Gustaf
Jonathan med band
Jonathan
Jonathans hit En hand i himlen
-->
Kom på vem det är jag tyckt att Jonathan Johansson är lik: han är lik Martin Hederos (bl.a. Soundtrack Of Our Lives). Jag gjorde en gång bort mig för Martin Hederos; jag var på väg i bil från min lägenhet i Hägersten, och körde förbi en kille som jag fick för mig var Claes från gamla indiebandet The Varlets (de enda som möjligtvis läser den här bloggen som kan veta vilka de var är mina gamla Kalmar nationsvänner - Anders? Martin?), så jag tvärnitade, eller om jag till och med backade, vevade ner rutan... och insåg: det där är inte Claes, det där är Martin Hederos, som är ganska känd och som jag inte känner alls... Lagom pinsamt. Fast jag tror det löste sig rätt okej, för han kände vagt igen mig från nånstans, men ändå.
På spelningen stod jag snett bakom en man som Tom gissade på var Jonathans pappa (det bekräftades när Jonathan frågade var hans mamma var och den jämnåriga kvinnan bredvid vinkade), och han hade inga öronproppar och stod och höll för ena örat, så jag gjorde kvällens goda gärning och gav honom en pappersnäsduk som han kunde göra öronproppar av. :)
På spelningen stod jag snett bakom en man som Tom gissade på var Jonathans pappa (det bekräftades när Jonathan frågade var hans mamma var och den jämnåriga kvinnan bredvid vinkade), och han hade inga öronproppar och stod och höll för ena örat, så jag gjorde kvällens goda gärning och gav honom en pappersnäsduk som han kunde göra öronproppar av. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar