Smash Hit Wonders – från Fozzie 7, 1996

En låt, ett fanzine, en låt till och... ett band

Petter Nyhlin, Thomas Blixt, Johan Avedal och Jesper Klarin har ett band som heter Smash Hit Wonders. De har nyss gett ut sin debutskiva, Love Your Wife, på göteborgsbolaget SunSpot Records, producerad av Kent Norberg. Strax innan de spelade in sin skiva fyttade de från Skövde till Göteborg, och gjorde upptäckten att Götet inte var den storstad med stort S de alltid trott, utan i själva verket en ganska mysig stor småstad. Det var bättre än Skövde dock.

Innan de flyttade till Stan (som mina gamla vänner i Alingsås, ca 4 mil från Göteborg, enkelt brukade benämna västkustens huvudstad) hade de gjort två briljanta demokassetter. Egentligen tre, men en försvann på något mystiskt vis till Israel och har inte återfunnits. De två som finns har utsökta omslag (gjorda av Johan och Jesper) och är fyllda med vad recensenterna kallade lo-fi i Pavements anda. Nu vet ju inte jag, som är ett gammalt fan som sett Smash Hit Wonders live sju gånger och nästan lyssnat sönder demokassetterna, om jag skulle vilja likna det vid Pavement. Inte för att jag har lyssnat lika mycket på Pavement, men jag skulle vilja påstå att Smash Hit Wonders åtminstone har blandat in mer... vad skall man säga... powerpop i sin amerikanska lo-fi. I vilket fall som helst så är det väldigt bra.

Smash Hit Wonders har gått vad jag skulle vilja kalla den smarta vägen till sitt skivkontrakt. Sin första demo visade de inte upp för ett enda skivbolag förrän deras dåvarande manager, Magnus "Bengan" Bengtsson, visade den för en skivbolagskille på Hultsfredsfestivalen -95, vilken inföll trekvarts år efter demon hade gjorts. Inte för att demon var dålig, helt tvärtom, utan för att bandet skulle få tid att spela mer och kanske arbeta in en livepublik. Först med sin andra, nåja tredje, försökte de på allvar få skivkontrakt. Då hade de spelat ihop i drygt två år, hunnit spela ute mycket och fått ihop en massa låtar och verkligen spelat ihop sig. Hur ofta ser man inte ett debutband live, som spelar alla låtarna från debutskivan, som man försöker få in för extranummer, men de kan inga fler låtar? Mig har det i alla fall hänt flera gånger. Så kommer det inte bli för Smash Hit Wonders.

Nåväl, slutpropagerat från min sida, över till intervjun. Jag träffade bandet när de höll på att spela in skivan hemma i Göteborg, och medan sångaren och gitarristen Petter och basisten och körsångaren Johan jobbade, tog jag med mig gitarristen Thomas och trummisen Jesper ut i solen.

Hur kom ni i kontakt med Kent Norberg?

Thomas: - Genom SunSpot. De lämnade en demo till honom och så blev det så.

- De kommer från Borlänge både Kent och skivbolagsdirektören Lars Olsson.

Jesper: - Det var en chansning, de trodde inte han ville och hade tid och så, men Kent tyckte det var bra och ville göra det.

Kommer ert sound att påverkas, kommer ni låta Sator?

Jesper: - Det är klart det kommer påverkas, men nej, det tror jag inte. Det är klart det påverkas, han är ju producent, men Sator kommer det absolut inte låta.

Thomas: - Han är egentligen inte själv ett... Sator-fan om man säger så, utan han lyssnar på annat. Massor med annat – han lyssnar på samma saker som vi gör.

- Det finns ju ingen som kan rubba Petter, hans sång och sådär är ju ändå Petter liksom.

Jesper: - Kent ser det såhär att äntligen kan han göra det lite mer slappt sådär än vad han har gjort tidigare, för Sator har ju liksom bara fått mer och mer pengar hela tiden och dyrare och dyrare studior och blivit fruktansvärt perfektionistiska liksom. Det skall vara så himla snor-tight överallt. Nu på våran produktion, och som vi låter – vi låter för det första inte snor-tight och vill för det andra inte låta snor-tight heller, utan vi vill ha lite mera sunkighet liksom, och det tycker han nog är j-t kul att producera.

Kommer ni få nån smash hit då?

Jesper: - Tjaa... det är ju bara smash hits på skivan givetvis. Nä, jag vet inte, det beror på så j-a mycket. Tur och marknadsföring och såna där grejer. Det finns säkert låtar på våran platta som skulle kunna bli en hit... eller hit och hit... Om man nu får fram dem, om det är nån musikproducent på P3 som tycker att det är bra och spelar det. Det kan lika gärna inte bli så.

Thomas: - Grejen med låtarna – vi har ju inte gått in för att göra någon låt speciellt kommersiell, liksom att man lägger all kraft på två låtar för att de skall bli singlar. Så det är ingen som direkt skriker "singel".

Jesper: - Det är både synd och bra på nåt sätt.

Thomas: - Jag tycker varenda låt vi har är det j-t hög klass på.

Jesper: - Det känns som att det är stor variation på skivan – det finns inget jag hatar mer än slätstrukna plattor.

Ni är ju rätt rutinerade – det är ju inte som att ni blev upplockade och inslängda i en studio med en gång.

Thomas: - Rutinerade och rutinerade... Vi vet ju hur folk tar våra låtar live, det vet vi ju garanterat, för vi har ju spelat så pass mycket på olika ställen, så man vet ju vilken publik man riktar sig till, men...

Jesper: - Nu i efterhand så känns det ganska skönt att man har gått den svåra vägen liksom. Det är ju möjligt att nåt litet skivbolag hade nappat på den första demon, men då hade det blivit helt fel alltså. Vi har mognat lite. Säg att vi är vid 10, om man är mogen vid 20. Vi är ju inte 2 i alla fall.

Thomas: - Sen får man ju inte bli för mogen heller.

Jesper: - Nä, det blir j-t trist oftast.

Bara man gör ballader så har man mognat, enligt alla recensenter. Se på Eva Dahlgren, Popsicle...

Jesper: - Det där är ju bara skitsnack, med mogenhet, att man skall vara så j-a lugn då.

På senaste demon gör Smash Hit Wonders en cover av en Louis Philippe-låt som heter Smash Hit Wonder. Denna låt har hamnat på en amerikansk samlingsskiva, utgiven av Louis Philippes skivbolag.

Hur hittade ni den låten?

Jesper: - Det var genom Marcus Törncrantz (bl.a. manager åt bob hund, f.d. fanzinemakare). Bengan tog kontakt med honom för att han ville ha hans första fanzine, Smash Hit Wonder, så fick han det, och så skickade Marcus även den här låten. Sen kanske ett halvår senare så ringde han och frågade om vi ville göra den här covern på den här USA-plattan med oss och Cinnamon och vilka det nu var mer. De skulle göra en samlingsplatta med andra artister som gjorde deras gamla artisters låtar. Den släpps bara i USA.

Thomas: - Nästan alla andra låtar på den plattan var lugna, så de var ganska glada att de fick en med fart i.

Vad vill ni med er skiva, vill ni hamna på Absolute Music 25? (Som Naked, kent och Pineforest Crunch.)

Jesper: - Om man säger så här: jag har absolut inget emot att hamna på en sån där egentligen, men grejen är att man får en dålig stämpel för att man gör det.

Thomas: - Fast å andra sidan har det hamnat så mycket bra på de där nu tycker jag, så nu har den stämpeln blivit mer accepterad.

Jesper: - Jag tycker det är rätt ball sådär egentligen. Det enda som talar emot det lite är att det blir bara just den där hiten liksom – om man nu skulle få nån hit, som då skulle ligga där på – man förlorar hela... som musiker vill man givetvis att folk skall ha skivan, att de skall hitta helheten på plattan, och det går ju lite miste då. Å andra sidan är det ju stålar, och det är ju f-n det man vill åt egentligen.

När vi ändå nämner Pineforest Crunch kan jag tala om att när Smash Hit Wonders skulle spela förband till Pineforest Crunch och Popsicle för några månader sedan bestämde arrangörerna att Pineforest skulle spela före Smash Hit Wonders istället för tvärtom, för de tyckte att Smash Hit Wonders var bättre. Det ni.

Vilken fråga skulle ni helst vilja svara på?

Thomas: - Vilken älsklingsmupp vi har. Ha ha!

Jesper: - Ja, just det.

Thomas: - Den vill vi helst svara på.

Den kommer sen.

Jesper: - Hur vi fraktade våra instrument till studion kanske.

Hur fraktade ni era instrument till studion?

Jesper: - Vi bar dem. Från replokalen. Det var faktiskt j-t jobbigt. Det var kokhett ute, och vi bar, stora grejer. Till en sån där asdyr studio kom vi bärande. Det var liksom lite symboliskt på nåt sätt – vi hade inte råd ens att skaffa en bil. Det var lite kul faktiskt.

Thomas: - Det är väl i stort sett det roligaste som har hänt. Sen kan man ju tyvärr inte få med Walles (teknikern) poser.

Jesper: - Om man skall sammanfatta de här veckorna kan man säga att det har varit j-t kul, det har varit sådär riktigt grabbigt kul.

Då tar vi väl favoritmuppen nu då.

Thomas: - Jag tror jag tar Kakmonstret.

Jesper: - Finns det inte nån kyckling nånstans? Eller nån höna.

Jo, Gonzos hönor.

Jesper: - Ja, dem tar jag. Bara för att vi andra får så mycket tuppar (i halsen). F-n vad vi har fått tuppar.

Bara en sak behöver tilläggas: köp skivan.

Edit 2018:

Magnus "Bengan" Bengtsson heter numera Magnus Broni och är en välkänd SVT-musikprofil.

2009 började jag helt oförhappandes jobba på samma kommunikationsbyrå som Jesper Klarin, vilket ju var kul!