Jag fortsätter i bakvänd kronologisk ordning, med en oktoberlåt:
Per Egland - Jävlar i mig
Varje fredag lyssnar jag på min Release Radar-spellista på Spotify för att hålla mig lite uppdaterad, och första veckan i oktober dök den här upp. Om jag inte minns fel var det just när jag klivit av tåget i Malmö för att sova på hotell en natt inför ett tidigt morgonflyg från Köpenhamn till Marocko, där jag skulle vara barnvakt åt mina syskonbarn på ett bröllop.
Efter introt satte en gitarr igång med ett distinkt 80-talssound (inspirerad av ett parti i Def Leppards Pour Some Sugar on Me, skulle jag nog säga), och jag visste inte riktigt vad jag skulle tycka. Min första instinkt var att det ju var typ ocoolt med 80-talsgitarr, men samtidigt spred sig ett leende över mitt ansikte. Så fort den var slut satte jag på den igen och googlade Per Egland, som jag inte hört talas om tidigare. Sen gick låten på repeat i mina lurar i stort sett hela kvällen, och när jag hade fungerande internet i Marrakesh: jag älskade den!
Enda problemet är att jag inte kan säga titeln, eftersom jag inte svurit med klassiska svordomar sen jag konfirmerade mig och blev ilurad att svor man så åkallade man djävulen, och det ville jag ju inte göra. Sen dess har jag hållit mig till mildare varianter och könsord (en liten kuk kan man väl få åkalla ibland?), och har jag inte svurit på 30 år kan jag ju inte börja nu. Men man kan ju alltid beepa sig själv när man sjunger med i resten. :)
Lyssna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar