måndag 16 april 2018

Mouth - från Fozzie 5, 1995

Mouth
En man och hans mun

Mouth har funnits i ungefär ett år, men har redan hunnit med att ge ut två singlar, en fullängdsskiva och spelningar i New York i två omgångar. Inte illa.
De är mer rutinerade än det låter dock – de har spelat ihop i olika sammanhang i tre år, i olika, mycket alternativa och flummiga, konstellationer. Sångaren och gitarristen Fredrik Joelson, som jag träffade för en liten intervju, har dessutom spelat i ett spanskt hardcoreband. Han har bott i Spanien i många år, och både där och i Sverige har han jobbat med film, bl.a. som regiassistent och kameraassistent, gjort reklamfilmer och rest runt i Sydamerika och Beirut i jobbet.
Den andre gitarristen, Hans Carlsson, är utbildad designer, som utöver Mouth även gjort en del reklammusik och en hel del ambientmusik, tillsammans med Krister Linder från Dive. Krister i sin tur är med på tre spår på Mouths skiva Hole of Your Head.
Mouth består även av basisten Peter Bohman och trummisen Bengt Söderberg, och de kommer från Stockholm. De spelar ganska tung och relativt energisk rock, som Fredrik kommenterar så här:
- Dels finns det den här råa energin, men det finns nån slags idé bakom också. Personligen tycker jag att bara den är råa energin inte är intressant. Det finns det så många som gör mycket bättre. Alla de här låtarna skulle man kunna göra till hur snälla, söta poplåtar som helst, men så väljer man att få nåt annat uttryck i det, som kan bli ganska intressant.


Mouth har gjort en cover på Devos Mongoloid. Mouth spelar ju inte direkt samma sorts musik som Devo gjorde, så man kan ju undra vad de har för influenser egentligen?
- Zappa. Faktiskt. Fast det är väl mest tankemässigt tror jag. Det är nog mest på ett ideologiskt plan. Zappa var en stark, väldigt fri själ, som jag är enormt imponerad av. Annars... det är ju väldigt smickrande när man hör jämförelser med Sonic Youth och Breeders och Pixies. Pixies och Sonic Youth, jag har liksom blivit frälst när jag har sett dem live – öppnat en ny värld. De har också det här att... jag vill ju inte jämföra mig själv med dem, det vore ju fruktansvärt pretentiöst, men man kanske har lärt sig av dem att man vet att de skulle kunna göra så otroligt bra, välproducerad rak pop eller rock'n'roll, men de väljer liksom att ta det ett steg till och det är ett mod som jag är väldigt imponerad av faktiskt. Man känner nånstans inom sig, det är på väg nånstans, och så stannar man inte där med den traditionella formen, utan man försöker... det vet ju inte jag om vi har lyckats med... det är en tanke.
Sonic Youth har faktiskt uttryckt intresse för Mouth; de kan tänka sig att ha dem som förband.
- De har hört grejer av oss – vi har en amerikansk producent (Louis Scalise) och genom honom har vi amerikanskt management också, och vår manager är även producent och teknikermanager, och en klient till honom som heter John Siket har varit tekniker på Sonic Youths tre senaste plattor och producerar den de håller på med nu. Han fick med sig några av våra låtar till studion och spelade dem för dem – de gillade särskilt Hole of Your Head, den där gospellåten.
Ni har fått amerikanskt skivkontrakt?
- Ja. Vi är signade till Warner, och då funkar det så att om vi åker till ett territorium så måste vi först erbjuda oss till dem, och om det skulle vara så att alla Warnerbolagen i New York tackade nej till oss, kan man gå till andra. Det var flera bolag inom Warnerkoncernen som var intresserade, och några andra också, men vi valde det här som heter Reprise, som ligger under Warner. Det är jättebra för oss, för vi är på en liten label där som heter Kinetic, som är under Reprise, och så har vi väldigt bra kontakt med Reprise, så de har världens pådrag med marknadsföring nu.
Och ni har varit i New York?
- Ja, vi var där i somras, och vi åker tillbaks dit på söndag (3 september), och skall göra två gig. I somras gjorde vi sex gig. Det gick skitbra. Publiken är väldigt intensiv där, man märker väldigt tydligt – här i Sverige kan man ibland inte veta, man kan stå och titta på publiken, men man vet inte om det går in, om de gillar det eller om de dissar det. Men där – om de inte gillar det så märker man det stenhårt, de skriker åt en. Och åt andra hållet också – gillar de det så känner man det verkligen.
- Nu har det plötsligt börjat komma folk när vi spelar, det har det inte gjort förut, som när vi spelade på Hultsfred – jag är så ovan vid att ha en publik som är sådär... whosh!, hängiven, som verkligen gillar det. Man är van vid att få kämpa så j-a mycket för det – jag kommer av mig när man får sån jätterespons. Man blir blyg. Och så har jag ett problem också: jag låter så ironisk när jag talar. När jag säger "tack så hemskt mycket, det är j-t kul att vara här", så... jag gillar att säga det, men det uppfattas ofta som j-t snorkigt.
- Nu har jag fördelen att för första gången i mitt liv bara kunna hålla på med musik, det har aldrig jag kunnat göra förut. Man förändras hela tiden, så det är ganska viktigt att fortsätta, på nåt sätt. Det handlar mycket om – det låter enormt banalt, men det handlar faktiskt väldigt mycket, för oss allihop tror jag, om att verkligen följa sitt hjärta, och går det inte bra för en har man gjort det i alla fall.
Varför heter ni Mouth?
- Munnen är en väldigt central kroppsdel. Man uttrycker mycket med den, och man äter genom den och man kan göra mycket med munnen. Och det är lite som en symbol för en port mellan en annan dimension och den här dimensionen, mellan den synliga och den osynliga världen.
Mouth har gjort videos till låtarna Float och Pure. Till Float har de gjort två olika, dels en med super-8-bilder från Kuba, och dels en där en vän till bandet, som har en väldigt lång tunga sitter mitt framför kameran och viftar med tungan. Båda två är väldigt lågbudget, så Fredrik ser fram emot att få göra en riktig videoinspelning – även om han är väldigt nöjd med dem de har gjort hittills.
- Det finns en del regissörer här som jag är j-t sugen på att jobba med, det finns en man som heter John Nordling som bl.a. har producerat Knesset och Cumbaya )på ZTV), och jag skulle verkligen vilja göra en video med honom. Sverige är j-t bra på det där, det finns mycket begåvning här. Samtidigt tycker jag att Stockholm inte har särskilt kreativt klimat. Svenskar är väldigt materialistiska på sätt och vis, jämfört med andra. Som t.ex. i New York, där håller alla på med nånting, är skådisar eller har ett band eller... är stjärnor – där finns en annan respekt för det. Men här är det väldigt – åtminstone i den värld som vi umgås i – det är väldigt mycket att man måste uppfylla vissa utstakade ramar, vad gäller status och vad man skall ha gjort och allting, och det tycker jag är lite beklämmande.
Till sist: favoritmupp?
- Animal.

Inga kommentarer: