Melony
Trummar i garaget
Om ni tycker att trummorna på Melonys debut-EP låter lite
arga beror det på att trummisen Måns Eriksson vid inspelningen satt alldeles
ensam i ett otroligt stort betonggarage där ljuset slocknade var fjärde minut
och det var långt till lysknappen.
I övrigt är Melony, Soap Records senaste fynd, inte ett
särskilt argt band. Deras EP Skycracker är fylld av energisk gitarrpop med lite
finurliga texter.
Melony bildades till ett bröllop på Borgholms slottsruin
-93. Det var ett väldigt trevligt bröllop, vilket innebar att gitarristen och
sångaren Peter Kvint, basisten Gunnar Nordén och Måns fick sitta och vänta ett
tjugotal tal under den fem timmar långa middagen innan de fick börja spela.
Efteråt tänkte de att hade de klarat av det där så kunde de lika gärna starta
ett band.
Foto: Berno Hjälmrud
Innan dess gjorde Peter och Måns ambientpop, men tröttnade
efter ett tag på att det kunde ta två veckor att få en låt färdig. Peter kände
Gunnar och så började de göra poplåtar istället. Första helgen de gick in i en
studio lyckades de spela in åtta låtar, så det blev en viss skillnad. De var
med i en artikel i tidningen Pop:s nummer 14, och där stod det att de inte hade
något namn, så Pop utlyste en tävling. När jag träffade Melony på Kalmar Nation
i Uppsala i januari berättade de att det bara blev så, av misstag, för de hade
visst ett namn (tyvärr svajade bandet i min intervjubandspelare lite, så jag
hade lite svårt att höra vem som sade vad).
Peter: - Vi hette Honey från början, men så blev det så
himla många som hette nåt med Honey; Honey Is Cool, Honeycave, Honeyman...
Måns fortsatte: - ...Honey Kills Me, This Perfect Honey,
Honeywise... ha ha ha!
Hur kom ni på Melony
då?
- Det var sångerskan i Pineforest Crunch som kom på det.
(Gunnar och Peter har producerat deras skiva.)
- Vi tyckte det var kul, det betyder inget egentligen. Det
är i alla fall ett namn som garanterat ingen har haft förut.
Jag läste i er
pressrelease att det är en liten stad på gränsen mellan Canada och Alaska där
Gunnar har släkt.
Gunnar: - Ja, jag läste också att jag har släkt där...
Vad är det ni sjunger
i Barbra Streisand Nose, jag hör inte riktigt?
Peter: - "It's not your Bette Davis eyes, it's not your
Sugar Cane smile..."
Här hojtade Måns, som sjunger körer:
- Är det sant?! Sugar Cane?! Jag har sjungit sugar cake hela
tiden!
Peter: - Sockerkaksleende?!
Måns: - Jag har sjungit det varenda konsert hittills. Ha ha
ha! Jag får ändra på det ikväll då.
Peter: - Då har vi nånting vi kan använda vår hemsida till,
då kan Måns läsa texterna där.
(Sugar Cane är, för oinvigda, vad Marilyn Monroe hette i
"I hetaste laget".)
Vad är en Swoop Soup
då?
Peter: - Den handlar om t.ex. när man skall lämna en
hundralapp till busschauffören och så har han inte växel och så blir man
utskälld för det, och så kommer man på först efteråt "vad f-n skällde han
ut mig för, det hade han väl inte rätt att göra" – såna saker.
Silicon Soul?
Peter: - Jaa... TV-fenomen som "Förlåt mig",
"En präst i natten" och såna där konstiga program som försöker
ersätta nån slags mänskliga relationer med riktigt såpade TV-varianter – jag
får katastrofångest av sånt. Det är verkligen för jobbigt, jag kan inte se fem
minuter av sånt.
Ni har spelats
väldigt mycket på radion...
- Ja, det var några av producenterna på radion som plockade
ut skivan och började spela den ganska omgåene när den kom.
- En kompis till oss som lägger musik på radion hittade den
och tyckte den var skitbra och lade in den, men han hade ingen aning om att det
var vi, han trodde vi hette Honey fortfarande.
I Nöjesguiden december
-95 skrevs det att ni spelat Lill Lindfors-covers med Jakob Hellman. Berätta.
- Det var på ett litet ställe som är igenbommat nu, som
hette Niklas och Patrik, i Bromma, som vi spelade på i två år, som
"husmusiker" och drog dit olika artister och spelade med dem, bl.a.
Jakob Hellman. Det var knökfullt.
- Han hade inte spelat på länge och var skitnervös, och
spelade jättestarkt på elgitarr – på en liten liten restaurang.
Vilken fråga skulle
ni helst vilja svara på?
- Favoritfärg. Nä...
- Är det här era pengar? Ha ha!
- Är gamla instrument bättre än nya? Ja. Vi spelar på
väldigt ålderdomliga instrument.
- Vad har du under underläppen Peter? En inverterad
mustasch.
När jag frågade om bra svenska band radade de upp namn som
John Holm, Salt, bob hund, Fireside och Teddybears. Nämnas kan också att Peter
även producerat nya EMI-bandet Sive.
På frågan om favoritmuppar var de ganska eniga om att Animal
är ball, och gubbarna på balkongen också.
Det skall komma en singel till i maj och så kommer det en
hel skiva i augusti. Fortsätter de i samma stil som hittills lär den bli
kalasbra.
Red. 2018: Peter Kvint blev sedermera en välkänd låtskrivare och producent, bland annat åt Andreas Johnson, The Ark, Britney Spears, A-Ha och en lång rad andra svenska och internationella artister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar