torsdag 22 mars 2018

Fireside - från Fozzie 5, 1995

Fireside
Sara i en källare med Kristofer

I know sometimes I behave like a monster, but please don't walk away. You can keep me in your basement. As long as I can be with you.
- Not in my palace

Fireside är på allvar. De har lämnat Luleå för att satsa på musiken, och har flyttat till kungliga huvudstaden. Deras texter betyder något. Faktiskt har de de bästa texter jag hört på länge.

You never missed me while I was away. You never told me you wanted me to stay.
- Shelagh

De har spelat ihop i tre och ett halvt år, först med en annan trummis, som för ett år sedan bestämde sig för att satsa på sitt andra band, Randy. Nu består Fireside av Kristofer Åström, sång och gitarr, Pelle Gunnerfeldt, gitarr, Per Nordmark, trummor och Frans Johansson, bas. 1993 gjorde de skivan Fantastic Four, som gavs ut på A West Side Fabrication, men det är först i år som de börjat få uppmärksamhet. I juni gav de ut singeln Kilotin, nu på StartRec Management, och i september kom skivan Do Not Tailgate. Det har skrivits om dem i de flesta tidningar, och de spelas flitigt på ZTV.
Varför har de blivit så omskrivna? Frans svarar helt enkelt att det är för att de är bra. Kristofer fyller i att det var Linda Norrman Skugge på Expressen som började skriva om dem, och sedan så har alla hakat på. Nu är även ett amerikanskt bolag intresserat, och förhandlingar pågår. Inget är klart än, men förhandlingarna går bra. I Sverige har Fireside spelningar varje helg fram till jul, och även några efter nyår är redan inbokade. Fireside har nyss köpt en bil, en van, som de är jättestolta över, de ser den som en ny bandmedlem, enligt Kristofer. De har redan fått åka bärgningsbil med den... Det var roligt.

I know you're only a call away, but it's not that easy. I don't have that courage. I wouldn't force you. If you don't want to. It's all up to you. If you don't want to.
- Wheeler 


Vad är Fireside för ett namn?
Kristofer: - Det var Pelle som kom på det. Och så godkände vi andra det till slut.
Vad menar ni med det då?
- Vi menar inget med det, det är bara ett namn.
Favoritmuppar?
Kristofer: - Jag kommer bara ihåg Fragglarna.
Frans: - Trummisen.
Kristofer: - Jag tyckte trummisen var äcklig. Jag drömde mardrömmar om honom. Jag drömde att han åt upp min pappa. Men han med krokiga näsan, Gonzo, var cool.
Do Not Tailgate? Enligt mitt gamla lexikon betyder tailgate nedre slussport...
- Det står bak på taxibilar i New York, ungefär "kör inte för nära framförvarande fordon".
Kilotin?
Kristofer: - Det är ingenting egentligen. Det är en blandning av svenskans kilo och engelskans tin, konservburk.
Och det blir?
Kristofer skrattade lite: - Kiloburk kanske...

When I keep to myself it's because I know that I don't have anything to offer you.
- Kilotin

När jag först bad Kristofer kommentera sina texter ville han inte, men efter en stund gick han med på att försöka.
- Allt jag skriver är grejer jag känner just då. Så jag kanske inte riktigt kan förklara dem just nu.

You said you didn't want to see me no more. You told me what you hated me for. I understood, and I agreed. – You blow the candle out and I can't stop you.
- Left Rustle

Left Rustle? Det låter som att precis allting förstörs.
- Den handlar om ett förhållande jag hade som tog slut. Då hade jag byggt upp ganska mycket på det förhållandet.

Jag tycker dina texter är jättevackra. Och vissa stämmer precis med hur jag känner.
- Det var kul. Jag vet inte själv om de är bra. Folk tycker ju olika, folk har sagt annat också.

Once in a while, I need to hear that I'm OK, why can't you tell me that I'm OK?
- Kilotin

- För mig är det viktigt att vara ärlig. På förra skivan handlade texterna mycket om min mamma, som dog, och då var det folk som tyckte det var läskigt att läsa dem, för det var som en dagbok.
Jag tycker det är imponerande att du är så ärlig – en del försöker liksom släta ut...
- Det försökte jag också göra, men det går inte. Jag kan inte.
- Jag försöker skriva så folk inte förstår, men det verkar inte funka...
Han log lite.
- Jag ser hellre att... man vill ju att folk skall ha kul när de ser oss live, men jag ser hellre att folk börjar gråta än att de blir jätteglada när de ser oss.

I will take it in a while and I'll give you your time in a while. Keep me around as a burden. The stillness in my eyes. Like winter late at night. I try to forget, you try not to regret. Keep me around as a friend. Try not to shut me out. I think I've done my time. The memories that I have. I'm glad that you were mine. I'm sad you were mine.

- Cement


Recension:
Fireside: Do Not Tailgate och Kilotin (singel)
(Startrec Management)

Firesides musik brukar beskrivas som hardcorepop; popmelodier i botten och över det ett intensivt mangel. Sångaren Kristofer säger själv att det är väl vanlig musik, med sång, gitarr, bas, trummor... och sång. Distade gitarrer ibland, och ibland inte. Att han sa sång två gånger vet jag inte om det berodde på lätt förvirring eller om det var för att sången verkligen är en väldigt stor del av Firesides storhet. Kristofers texter griper mig oerhört starkt. De handlar mest om olycklig kärlek. "Som om det skulle vara något ovanligt och speciellt", kan man invända. Vad som är ovanligt och speciellt är att han lyckas träffa så precis rätt, mitt i hjärtat. Hur vet jag inte, han använder inga avancerade fraser eller så. Men det kanske är just därför. Musiken är melankolisk samtidigt som den är ganska aggressiv, vissa riff är rena rama heavy metal, men det kommer alltid en lättare slinga som för tillbaka musiken på "rätt" spår. Mina favoriter är Not in My Palace på Kilotinsingeln och Left Rustle, dvs de lite lugnare spåren, men Kilotin, Interlace, Circulate, Sucking the Dust och... ja förresten, faktiskt nästan allihop är också riktigt, riktigt bra.


/Sara

Inga kommentarer: