Hardy Nilsson
Vinningar och
vändningar
Av Martin Alarik
Det är lite svårt att tänka sig nu i kalla och vidrigt
snöiga november, men det har varit sommar i år också. En sommar med en hel del
underbara festivalminnen. Paul Weller i Roskilde, Beautiful South på Lollipop
och många, många fler. Bland annat ett band som inte drog sig för att köra
Gyllene Tiders klassiker (Kom så ska vi) Leva Livet en eftermiddag i Hultsfred.
Såhär i efterhand kan jag inte riktigt komma ihåg om vi
gjorde intervjun på fredagen eller lördagen men jag minns att vi var ganska
dåligt förberedda, Sara hade några standardfrågor och jag hade i stort sett
inget mer än en nyinköpt öl och en stor dos beundran för ett av Sveriges mest
underskattade band. Vi träffade i alla fall Ubbe och Janne från Hardy Nilsson
på fotbollsplanen i Hultsfred för att försöka få ihop en intervju. Det är
mestadels Jannes svar på frågorna som är med av den enkla anledningen att han
satt närmast mikrofonen, för tro mig, Hultsfred är inte den tystaste platsen i världen
när det är festival. Bakgrundsljuden är emellanåt väldigt väl tilltagna på
intervjubandet.
Er bakgrund, när
bildades ni och sådär?
- Jag och Ubbe startade bandet i hans vardagsrum 1991. Jag
började tränga mig på i hans lägenhet, jag hade ingen att vara med så jag
började tränga mig på hos honom. Jag visste att han också gjorde låtar. Sen så
gjorde vi en låt, Vendela, till en A West Side-samling, då var vi fyra stycken.
Sen ville basisten spela gitarr istället och då fick han det. Sen ville trummisen
också spela gitarr och då fick han också det.
Ni hade fyra
gitarrer?
- Vi har inte brytt oss så mycket om hur det har låtit, vi
har gjort våra låtar och så har de som velat fått lyssna på det. Vi har inte
tänkt så mycket vilket är skönt tycker jag. Så ett tag var vi sex men nu är vi
fem. Sen gjorde vi 1973 och sen har det fortsatt.
Varför valde ni att
ta ert namn efter hockeyspelaren Hardy Nilsson?
- Vi har alltid gillat honom. Han var en legend i stan.
Stora polisonger och krulligt hår, aggressiv och fixade mycket tjejer. Han var
jättetuff när man var tio, elva.
Frågade ni honom
innan?
- Nej vi gjorde inte det så vi var ganska skraja med tanke
på hans temperament, men vi träffade honom i somras och han var bara stolt. Han
presenterade oss på en festival i Skellefteå.
Har ni spelat i andra
band?
- Vi har ett annat band nu som heter Tommy 16 där Ubbe
sjunger. Det är Hardy Nilsson på engelska fast med helt nya låtar.
Texter?
- Jag skrev mest texter på förra skivan, sen har vi gjort
det mer tillsammans. Jag har alltid gjort låtar på svenska – Ubbe har väl gjort
mer både och. När man skriver på svenska känns det som att man kan göra sig
mera förstådd och det blir mer direkt, texten betyder mera och är inte bara ett
komplement till musiken.
hela mitt liv har jag lärt
mig att dö.
hela mitt liv ska jag
lära mig dö.
hela mitt liv kan jag
dö.
- Hela Mitt Liv
- Det finns vinningar och förluster på båda språken.
Vinningarna på engelska tycker jag är att det kan bli mer, man har ju lyssnat
mest på engelsk musik, det blir mer romantik. Svenskan kan man lättare hitta
ett eget språk på, det blir bättre vändningar, och tydligare. Man kan inte
gömma sig på samma sätt som i engelskan.
I en recension av de rejält Hardy Nilsson-influerade
pojkarna i Garp (lyssna gärna på deras Se hur det lyser. Ett av alldeles för få
tillfällen där en svensk grupp vågar hylla en annan) skriver den vanligtvis
sansade Per Bjurman "Men det krävs mer än blick för kitschiga
formuleringar. Man måste täcka upp med innehåll också. Det gör vare sig Hardy
Nilsson, Holger Danske – eller Garp."
Är det jobbigt att
bara uppfattas som ett lalligt popband från Norrland?
- Vi blir ofta betraktade som ett ytligt P3-band som inte
har något att säga, jag skulle vilja att... vil vill vara nöjda med det vi gör.
Vi vill nå något slags allvar, någonting som kan stanna kvar i folk och som kan
vara viktigt för människor utan att använda för mycket distboxar.
sorgen som jag lever
med
har visat var jag bor
och krympt mitt liv
till litenhet
när jag skrytit mig
för stor
det här är en sång om
mitt liv
en sång om mig själv
- Sång Om Mig Själv
- Om man hör en låt på svenska så slår det till mera – det
får en annan ton än om man sjunger på engelska.
Favoritlåtar, bland
era egna?
- Popsång för att den är så genial. Stackars Dig för texten
och Månens Syster för att det är så j-a bra låt. Jag är nöjd med alla utom
Längta Lite Längre. Den tycker jag... jag skäms när jag hör den. Den är helt
fel.
Själv är jag väldigt
förtjust i Det Kan Aldrig Bli från Vänta på Mig-singeln.
jag borde bry mig om
men jag säger som John
Holm
det är synd om barnet
som
har hela livet hela
livet kvar
- Det Kan Aldrig Bli
- Ja den är skitbra. Tänk om man hade bytt ut Längta Lite
Längre mot den.
Vilken John Holm-låt
är det taget ifrån?
- Det är från en låt på hans andra skiva Lagt Kort Ligger.
När vi ändå är inne
på trivia; vems är Kissdockorna på första skivan?
- De är Nickes.
Stämmer det att ni
åkte ner gratis för att få vara förband till Redd Kross på Gino i Stockholm?
- Jo, jag ringde till Gino och sa att vi måste få vara
förband.
Vad gör ni mer än att
spela musik?
- Jobbar ibland och är arbetslösa ibland som alla andra.
Bor ni kvar i
Skellefteå?
-. Nej, jag och Nicke har flyttat till Stockholm. Men de
andra bor kvar.
Hur funkar det med
att repa i så fall?
- Det går bra, vi repar inte så mycket men det funkar ändå.
Vi kör igenom låtarna på soundchecken.
Vad har ni för
framtidsplaner?
- Vi skall spela in nya låtar nån gång, det är lite beroende
av hur det går med Tommy 16.
Är det nåt ni satsar
på eller är det mera ett sidoprojekt?
- Vi är ju ett stort hobbyprojekt hela vårat band, så jag
vet inte. Men det ska komma en ny Hardyplatta innan nästa sommar. Mars, april,
maj om jag får bestämma.
Vilken fråga vill ni
helst svara på?
- Är ni på allvar?
Och svaret?
- Joo. Vi är ett hobbyband men vi gör inte låtar på skoj.
Vilken är eran
favoritmupp?
- Miss Piggy för att hon är så neurotisk, arg och kvinnlig.
Bra svenska band?
- kent, Wannadies, Popsicle är bra, Bob Hund, Gyllene Tider
jämt, men det tycker inte Ubbe. Per Gessle är för mycket business men han
gjorde många klassiska låtar; Chrissie.
Teena.
- Ja, fast den är snodd från Zombies. Time of the Season.
John Holm. Sordin från 1972 är skitbra.
Världens bästa låt?
- Jag tänkte på det för några dagar sen. Good Vibrations med
Beach Boys har världens bästa vers.
Ubbe, som på grund av att Di Leva spelar på monstervolym
inte så långt ifrån oss inte hörs så bra på intervjubandet, berättar att han
fick gåshud av en Springsteenlåt när han körde bil häromdan. Så just nu är den
bäst.
Har ni några små
anekdoter att förmedla till läsarna, som avslutning på intervjun?
- Nej det har vi väl egentligen inte, men jag och Ubbe är
nästkusiner med varandra. Vi gillade inte alls varandra när vi var små, men jag
var lite impad av Ubbe. Jag hade ett Nuggets- (klassisk garagerocksamling)
inspirerat band som hette Gabrielle Och Varningen och där hoppade Ubbe in och
spelade bas några gånger och på den vägen är det.
I bakgrunden spelar Di Leva Vi Har Bara Varandra på om
möjligt ännu monstruösare volym och sommaren känns långt, långt borta.
/Martin
Hardy Nilsson:
Jan Petterson: sång och gitarr
Urban Holmberg: gitarr och sång
Niclas Marklund: gitarr, Juno 6D
Lars Hall: gitarr, pianon och sång
Michael Eriksson: bas
Patrik Sundqvist: trummor och tamburiner
(Red. 2018: Längta Lite Längre var min favoritlåt, men det
vågade jag nog inte säga... /Sara)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar