Eggstone - från Fozzie 1, 1994

Eggstone

För att de är livsviktiga. Och kul.

Eggstone är bäst i Sverige.
Fast egentligen har vi lite delade meningar där, Catharina och jag, men eftersom det är jag som skriver den här artikeln så kan jag lugnt hävda att Eggstone är bäst.

Eggstone består av Per Sunding (sång och bas), Patrik Bartosch (gitarr m.m.) och Maurits Carlsson (trummor) och de kommer ursprungligen från Lomma, men bor nu i Malmö, där de har sin egen studio: Tambourine Studios. Där spelar flera av de unga svenska popbanden in sina skivor, bl.a. Bob Hund, som även produceras av Eggstone; Cloudberry Jam, Green och Cardigans.

Eggstone har gett ut två fullängdsskivor (på Snap Records - heter numera Soap): In San Diego -92 och Somersault -94 samt några singlar. De har spelat ihop i många år under olika namn (bl.a. The Urinators), men för några år sedan blev det Eggstone. Jag ringde Per för att ställa några frågor (för att vara exakt så bad han att få ringa tillbaka för han var upptagen. Varje gång det ringde höll jag på att trilla av stolen, men innan han ringde tillbaka hann båda mina systrar, min mamma och en kompis ringa. Jag tror aldrig jag har avslutat fyra samtal så snabbt.)

Först: Varifrån kommer namnet?

- Det finns ingen anledning egentligen. Det är bara ett ord som dök upp när vi var yngre... mindre... små. Det var någon som hittade på det, och så användes det för allt möjligt, ungefär som smurfspråket.

Varför håller ni på med musik?

- För att det är livsviktigt. Och kul.

Varför skall man köpa just era skivor?

- För att man förmodligen kommer tycka om dem. För att någon berättat om dem eller man hört nåt på radion. Om man tycker om bra pop.

Vilken är er bästa låt?

- Det är j-t svårt. Det brukar skifta lite. Många andra säger att det är "Wrong Heaven", men jag vet inte. Personligen tycker jag nog bäst om "The Dog" för tillfället, för vi har just gjort en video till den, så jag har lyssnat in mig på den. Jag tycker om alla. Vi har ju många olika typer av låtar, och jag tycker alla är bra på sitt vis. Det är ju svårt att jämföra "Water" med "The Dog" t.ex.

Varför skriver ni inte ut texterna i skivhäftena?

- Det har sina skäl faktiskt. I och för sig kan det vara kul att kolla texterna, men samtidigt är det roligt att missuppfatta texter. De kan betyda så mycket mer då, de kan betyda annat om man bara hör dem än om man läser dem - man kan få ut mycket mer av dem. Jag tycker iallafall ofta att det är så själv.

Vad vill ni väcka för känslor?

- Olika typer av känslor. Det är det som är så roligt. Det är koncentrerade, konserverade känslor som inte behöver tränga sig på en - de är paketerade, på ett kul sätt, i en poplåt. Den kan ta tag i en också och beröra på ett annat plan. Om vi bara velat väcka en sorts känsla hade vi förmodligen bara gjort en låt. Huvudskälet är inte heller alltid att förmedla något, utan att få göra det själv, att få ur sig det.

Det var när jag första gången såg Eggstone live i våras, som jag insåg att de är bäst. Det är ganska stor skillnad på Eggstone live och på skivan, och efter att ha upplevt deras intensitet live hörde jag skivorna på ett annat sätt. Jag sällar mig nog till dem som tycker att "Wrong Heaven" är deras bästa låt - särskilt när jag denna första gång hörde den live. En kompis sade, helt lyrisk, att den förmodligen är den bästa svenska poplåt som någonsin gjorts, åtminstone i den versionen vi hörde den den 7 april 1994 på Sten Sture & Co i Uppsala. Och jag håller med. Det kanske var för att pojken jag var olyckligt kär i var där som just den låten grep mig så starkt, jag vet inte - men fantastiskt bra är den iallafall alltid.

Enligt Per Sunding på Hultsfredsfestivalen -94 är "Hang on to your eco" förmodligen den tuffaste poplåt som skrivits. Det är inte heller omöjligt.

Roligaste spelning?

- Vi har ju gjort många. Båda Hultsfredsspelningarna var roliga. Många tidiga också - det var många som var underliga... Som på en lärarmiddag när vi var 15; Patrik fick kramp i foten, så en lärare som spelade fotboll fick ordna det, han visste hur man gjorde. Vi försökte spela längre än vi kunde... en låt som hette "Du svarte zigenare", som vi spelade i säkert 20 minuter.

Vem gör vad?

- Vi gör allt ganska mycket tillsammans, vi är väldigt mycket en grupp. Vi är rätt så beroende av varann, inspireras av varann. Alla skriver lika mycket musik och lika mycket texter.

Vilket annat band, genom historien, skulle du vilja spela i, om inte Eggstone funnits?

- Clash kanske. Skulle vara kul... tror jag.

Vilken musik dansar du helst till?

- Eh... techno. Eurotechno.

Pinsammaste skivan i skivsamlingen?

- Jag har en som är j-t dålig, DFDX heter de. Vi har haft en liten tävling; man skall ge bort dåliga skivor till någon i en kedja liksom, vid bra tillfälle. Man får inte neka att ta emot den om man hittar ett bra tillfälle. Så den har varit runt ett par varv bland alla vänner....

Bästa skivan då?

- Det är nog "Ram" med Paul McCartney.

Över till studion: Varför är Tambourine Studios så populär?
- Det beror väl på att det mesta som är härifrån har tilltalat folk, och banden har varit nöjda själva. Skivorna har gått bra. Det första som spelades in här var vår första skiva, och det var många som tyckte den var rolig. Och så är det trevlig atmosfär här, fast det vet ju inte de som inte varit här...

Kan ni livnära er på musiken och studion?

- Ja, sen två och ett halvt år tillbaka.

Har ni varit i San Diego?

- Nej. Men jag känner en som varit där.

I Cardiff då? ( I "My Trumpets" sjunger de om Cardiff. Den låten spelas nu flitigt på MTV i en EF språkresor-reklam!)

- Nej. Men jag har varit rätt nära, och åkt förbi.

Varför sjunger ni om det då?

- Därför att det är inte riktigt den typ av ställe man tänker sig... att man skulle vara jätteball på.

Vem skulle du ge din sista Rollokola?

- Jag tror jag hade ätit den själv, utan att säga att jag hade någon - i smyg.

Vilken fråga vill du helst svara på?

- Den frågan. Alltså den "vilken jag helst vill svara på".

Minsann, då har vi lyckats hitta på en bästa fråga till någon åtminstone!

Favoritmuppar:

Per: - Gonzo. Han hade en sån loserfanfar varje gång, som han alltid misslyckades med. Skön typ.
Maurits: - Animal. Såklart, han är ju trummis.