Pinko Pinko - från Fozzie 1, 1994

Pinko Pinko

Favoritfärg blå. De är ju pojkar.

Pinko Pinko kommer från Göteborg, består av bröderna PG (sång och gitarr) och Edvin Wallnäs (sång och bas m.m.), Svante Sjöstedt (gitarr) och Jens Åkesson (trummor), och de låter inte som Blur.

Man har på senaste tiden kunnat läsa om Pinko Pinko i flera tidningar och det har i varenda artikel stått att de låter som Blur. Fozzieredaktriserna har lyssnat och lyssnat, men vi hör inte någon likhet!

PG och Edvin försöker förklara varför alla dessa jämförelser uppkommer:

- Om ett band låter brittiskt, vilket vi gör, så jämförs man helt enkelt med det brittiska band som är störst just nu; dvs Blur.

- Tidningarna bara hänger på en journalistisk trend. Det var någon som skrev en gång att vi låter som Blur, och sen bara alla hänger på det. Och det är klart, lyssnar man efter något så hör man det. Att ni inte tycker det visar ju att ni har tänkt efter och lyssnat, vilket många andra inte gjort. Vi var härom veckan och spelade i Hultsfred och blev intervjuade för lokalradion då reportern, som inte ens lyssnat på oss, började med: "Det sägs att ni är Sveriges svar på Blur." Vi ville inte ens svara på det eftersom han inte ens hört oss.

Om man nu absolut måste leta likheter så kan man däremot höra en viss likhet mellan "Elvis" och Eggstones "Have you seen Mary".

Edvin: - Jo, det är ungefär samma atmosfär i verserna. Men varken Blur eller Eggstone är ju dåliga referenser.

Många av dagens s.k. indieband tycker inte om att hänföras till indiefacket, så vi frågade vad de själva säger att de spelar.

Edvin: - Pop – det kan man ju aldrig komma ifrån. Sen finns det ju tusentals grenar inom popen – vi härstammar väl från det som kallas baggypop; väldigt brittiskt, som Kinks, Bowie, Madness och det köret. Det är klart att det kallas indie, men det är ju inte särskilt indie längre. De största och bästa banden ligger på de största och bästa bolagen.

Pinko Pinkos första skiva kom ut nu i höst, en 7-spårs CD från North of No South, och heter True Modern Boy.

Vad är det som är så bra med Pinko Pinko – varför skall man köpa er skiva?

Edvin: - Den är billig för det första... Och så kan jag lätt påstå att vi är det enda intressanta svenska bandet just nu – jag kan inte se något annat bra som släpps just nu. Och så är det ett stycke bra pop man inte kan leva utan. Jag kan iallafall inte det. Jag tycker om allting omkring den.

Det är lätt att hålla med, för man blir bara glad av "True Modern Boy".

Edvin berättar lite om omslaget till skivan, där bandet står i lätt rymdaktiga kläder, skidglasögon och stavar med stora snöflingor i bakgrunden.

- Känner du till Devo? Vi fick idén från deras "New Traditionalist"; den har samma känsla, rymdkläder och så. Jag är så trött på hela indiepopköret och klichéerna – vi ville inte ha en bimbobild från 60-talet i blekta färger, det är inte kul längre. Blur hade det redan 1991, på "Leisure". Omslaget är ju vintrigt, men det är mycket vår i den här skivan. Det sägs att hösten är en bra period att skriva låtar på, och det stämmer också, men det blir annorlunda låtar mot på våren. Våren och sommaren är en kreativ period, folk blir glada, snälla och festsugna, och ens mest primitiva drifter kommer fram.

Vem är den sannaste och modernaste i bandet?

Edvin: - Det torde vara vår trummis Jens. Han är otroligt modern, han är en fingertoppskänslig trendradar. Han vet... han kan resa sig upp när vi repar och säga: "Hopp – stanna upp – det här är ruskigt bra!" och det brukar bli bra. Han är en otroligt sann och modern pojke.

Pinko Pinko hette Beetroots fram till den 25 augusti i år, då de väldigt dramatiskt offentliggjorde sitt nya namn på en spelning på Tantogården i Stockholm. Anledningen till att de bytte namn är att de en dag i Göteborg såg en affisch där det stod att Beetroots skulle spela på Åmåls bluesfestival, och det skulle de inte alls. När de kollade upp det visade det sig att det andra Beetroots hade hållit på i 5–10 år, så det var läge att byta namn.

Edvin: - Vi har alltid haft Pinko Pinko som ett alter ego. Och vi får ju inte heta Duran Duran, så...

Duran Duran?

- Ja, "Girls on film" är en ypperlig skiva. Den, Beatles "Revolver" och David Bowies "Ziggy Stardust" är tre skivor som jag alltid återkommer till, som väl är bäst.

Svante hade två kaniner när han var liten; den enda hette Pinko och den andra hette också Pinko. Pinko Pinko är dessutom en brittisk smörkola som fanns på 60-talet, och så betyder det tydligen plugghäst på finska (Svante påstår även att det är en hälsningsfras hos en indianstam i Peru...).

På tal om finska kan man undra hur Pinko Pinko kom på att Elvis bor i Finland (låten "Elvis")?

- Det är från David Shutricks låt "Finland". Den har en fras som går "hon kanske bor i Finland, där har jag aldrig varit", och så gjorde vi en parafras på just den frasen. Vi tackar David för det!

Jens: - Vi är lite oroliga för att han skall stämma oss...

PG: - Nädå, han har fått ett ex av skivan och tyckte bara det var roligt.

Vad menar ni med textraden "Like a fish in the snow" (i "Singing out of key")?

PG: - Hela meningen med låten är "it might hold, but it won't carry". Dvs kanske funkar det, men det är inte särskilt bra. Snö är ju vatten, men det är inte fiskens rätta element. Det är som att sjunga falskt: det kanske funkar, men det låter inte bra.

Vilken är er bästa låt?

Jens: - Nummer 6 på Prodigyskivan!

Eh, er bästa låt var frågan.

- Jaha. Om jag sätter på vår skiva så sätter jag nog helst på "Na na na".

Svante: - Den bästa är ännu ej skriven. Vi har bara börjat. Men "Brotherly" är en favorit fortfarande.

Edvin: - Vi har några nya som är bäst, som inte är utgivna än. Men på skivan är det "Going my way", "Singing out of key", "Elvis" och "Greetings". "Na na na" tycker jag också jättemycket om. (Det var ungefär hela skivan, ja...)

Er roligaste spelning?

Edvin: - Kalmar nation i Uppsala är alltid en höjdare på nåt vis. Men Eskilstuna i oktober tycker jag personligen var väldigt bra. Det var några småkillar, som kom fram efter spelningen – vi hade lagt märke till dem, de kunde varenda text – och en lade handen på min axel, han hade nästan svårt att prata, och så sa han: "Det här var den lyckligaste lördagen i mitt liv!" Sånt värmer verkligen! Men det är svårt att välja ut en som är bäst, det är ju alltid roliga incidenter.

Vilka pinsamma skivor döljer sig i Pinko Pinkos samlingar?

Edvin: - Oj oj oj oj oj! ...jag har en Accept. "Metal Heart" heter den. Det är pinsamt! Men du skall inte tro att den står framme – jag har gömt den. Om jag inte har slängt den.

PG: - Det är en j-t bra fråga! .....jag vill verkligen svara på det... Wide!

Svante: - Wide har blivit utnämnda till Sveriges tjatigaste band. ...jag har gjort mig av med alla pinsamma. Men jag hade Nationalteatern.

Jens: - Asta Kask: "Med is i magen".

Svante: - Vill ni veta bästa gruppnamnet genom tiderna? "Arbete och fritid".

PG: - Oasis! Det är min mest pinsamma skiva!

Svante: - Jag stöder det, fast jag har den inte själv.

Edvin: - Får jag berätta om min första skiva? Jag och PG skulle ut på stan, våra föräldrar hade lovat att vi skulle få köpa varsin skiva. PG köpte en skiva med en man med en strålpistol på framsidan. Han försökte övertala mig att köpa Men Without Hats, men jag köpte Scooby Doo...

En intressant fråga som vi brukar ställa är vem folk skulle ge sin sista Rollokola (fast här borde vi förstås frågat vem som skulle få den sista Pinko Pinkon), men det var bara Edvin som fick den frågan denna gång, och han skulle ge den till Kate Moss. Undrar om det är för att hon är söt eller om det är för att hon behöver gödas?

Slutligen: här är frågorna Pinko Pinko helst vill svara på:

Edvin: - Får man många brudar av att spela popmusik? Svar: Ja.

Svante: - Är du i behov av trivselkonsulent? Eller kan du härma bensin. (Ja, det kan han.)

PG: - Hur många poäng har du i bowling? Och vem innehar rekordet? Svar: 176. Och det är PG som innehar rekordet.

Jens: - Vad heter du? Det är en trivselfråga.

Fast Svante gillade vår muppfråga också.

Svante ville för övrigt gärna tillägga att hans favoritfärg är blå. Han är ju pojke.

Favoritmuppar:

Svante: - Jag heter Miss Piggy och Svante är min favoritmupp.

Edvin: - Miss Piggy, för hon är mest glamorös.

Jens: - Gonzo.

PG: - Dr Bakers assistent.