Stevepops
Ungefär som Iggy Pop
Stevepops kommer från Sandviken.
Dagen innan jag träffade bandet slog Sandviken Västerås med 9–2. Sånt bryr sig
Stevepops om.
Stevepops
spelar pop i ett rasande tempo. Jag undrar nästan hur de orkar en hel konsert
igenom, men när jag träffade dem efter en spelning i Uppsala var de inte
märkbart tröttare än något annat band jag pratat med.
Stevepops
består sedan våren -90 av bröderna Torbjörn och Gunnar Thorsén, som båda spelar
gitarr och sjunger, Paul Lernmark, bas och Jonas Adler, trummor.
När jag
frågade dem varför de började spela i ett band svarade de dels att de inte hade
något bättre att göra och dels för att det ger ett legitimt skäl att spela
flipper (varför förstår jag inte riktigt). Det där med flipper kände jag igen,
det sade de även i tidningen Pops "At school"-reportage om unga
svenska band för ett tag sedan.
Torbjörn:
- Vi ljög allting i Pop. Vi påstod att vi spelar på instrument vi inte ens
äger.
Varför håller ni på med musik?
Torbjörn:
- Ingen har haft vett att säga till oss att lägga av...
Gunnar:
- Vi blir sporrade av att det går framåt. Och det jag säger i låtarna vågar jag
inte säga på annat sätt. Men i låtarna går det bra; man luddar till det lite,
sjunger det på engelska och har musik till. Jag skulle vilja att bandet växer
till sig lite, men inte så mycket att vi blir tvungna att göra det på heltid.
Vi vill inte tappa greppet om verkligheten.
Torbjörn:
- Då skulle vi bara bli sura på varann.
Jonas:
- Och tröttna.
Vad är det som är så bra med er?
Gunnar:
- Att vi är trevliga. Eller?
Jovisst.
Paul: -
Att vi har fungerande instrument.
Gunnar:
- Jo! Nu kom jag på det: Det är att vi vet våra begränsningar. Nästan i alla
fall. Vi gör inte för mycket saker vi inte klarar av.
Jonas:
- Jag tror vi började i rätt ände, vi växte in i det. Vi har inte köpt alla
grejer och spelat så. Vi har inte ens alla grejer.
Torbjörn:
- Efter fyra år äger Palle inte ens en bas!
Jonas:
- Det har bara blivit liksom. Ganska schysst.
Torbjörn:
- Vi kan få för oss att försöka låta annorlunda, men det kan vi ju inte.
Gunnar:
- Vi låter Stevepops.
Vad är Stevepops?
Torbjörn:
- Stevepops är faktiskt en belgisk serietidning, en parodi på James Bond. Det
är en agent som heter Steve Pops. Det är ett rätt bra namn, det är pop med i
det.
-
Ungefär som Iggy Pop – ha ha.
- Det
är ett fint namn. Det är inget annat band som heter det.
Stevepops
skiva som kom ut i höstas heter "Happy
Happy Joy Joy". Ett fint namn det med tycker jag. Är ni då så lyckliga?
Gunnar:
- Ja. Texterna är depp depp depp depp, men vi är glada spjuvrar allesammans.
Paul: -
Inte jag. Jag skiter i allt.
Gunnar:
- Det handlar om positiv inställning.
Torbjörn:
- Namnet kommer från den tecknade serien "Ren & Stimpy". Stimpys
favoritlåt var "Happy Joy" – de är jätteglada.
En låt på skivan heter
"Garbagehell" och skivan ligger inte i ett vanligt hårdplastomslag,
utan i en plastficka – är ni miljömedvetna?
Torbjörn:
- Jo, det är vi ju. Jag tycker personligen det är j-t snyggt. Vi kunde göra det
helt själva; Jonas har tryckt allt, och vi har vikt alla CD-häftena själva. Vi
har en gör-det-själv-noja. Vi har spelat in allt själva ju, så då ville vi göra
det också. Så här slipper man plastlådan som går sönder jämt. Jag tycker det
var en rätt kul idé, och ingen annan har det. Nöjesguiden skrev att det är
groteskt snyggt!
För att fortsätta om
skivomslaget: i häftet är det bilder på en massa grejer; skivor, demos, böcker,
en massa apparater och marshmallowfluff!!! Vems är det? (*marshmallowfluff fanns inte i
Sverige på den här tiden, kom ihåg att det är över 20 år sen... mycket exotiskt
för alla som aldrig varit i USA, tydligen.*)
Torbjörn:
- Mitt! Jag hade med marshmallowfluff på releasepartyt, men alla blev bara
äcklade.
Det som är så gott... Vilka är
de på framsidan då?
-
Gunnar till vänster och Torbjörn till höger. Vi var väl 11 och 13 då.
Favoritapparat?
Torbjörn:
- Datamaskinen! Tycker jag. Och våffeljärn. Och läskapparater om de gör bra
läsk.
Jonas:
- Perkulator.
Jag bad dem förklara lite mer av
allt som är med på skivan; uttryck i texterna och tacklistan bl.a.
Favourite cup of Joe?
-
Amerikanskt slang för kaffe. Vi tycker man skall dricka Gevalia, för där jobbar
Palle.
- Den
handlar om att man inte skall göra som grannen.
"All right now":
"Thank you Ned's for screaming and throwing things"?
- Ned's
Atomic Dustbin har en låt som heter "Let's start throwing things".
"Dumb": "Proudly
ripping off both The Violent Femmes and The Lemonheads"?
-
"Blister in the sun"! Och från Lemonheads har vi tagit "Ba ba ba
uh" från "Kitchen".
Tacklistan: Elvert Underground?
- Vi
gjorde en singel med dem, ett joint venture. Vi har känt dem jättelänge. (De är
också från Sandviken.)
Naked?
- Vi
var först med Naked-hypen!
Kiss?
Torbjörn:
- Hoj oj oj! Utan dem hade jag inte spelat nåt instrument över huvud taget.
Gunnar:
- Det är det enda band vi har gemensamt.
Torbjörn:
- Egentligen spelade de snäll pop med stämsång.
Jonas:
- På 70-talet.
Torbjörn:
- Själva idén med ett band med smink... Tänk att ha platåskor med blinkande
lampor och bli tagen på allvar! De gjorde 6 LP:s om tjejer, sprit, att dricka
med tjejer och krocka med bilar. Varenda låt handlade om det. Och sen en
temarockopera om miljöförstöring!
Gunnar:
- Jag hade velat vara på deras show -76 eller -77...
Torbjörn:
- Trummisen hade 21 pukor! Man trodde att han måste vara världens bästa.
De
fortsatte prata om Kiss ett bra tag, men jag måste erkänna att jag inte var så
förtjust i dem, så jag orkade inte hänga med längre...
Vem skulle ni ge er sista
Rollokola?
Jonas:
- Jag tar gärna era.
Torbjörn:
- Rollokola?
Ja, såna man alltid äter på bio.
Torbjörn:
- Jag äter alltid Nickel på bio. Det blir svårt att svara... Jag ger den nog
till den jag älskar mest.
Vilken fråga vill ni helst svara
på?
Jonas:
- Får jag åka hem nu?
Paul: -
Vilken kroppsdel är du mest stolt över?
Svar: - I så fall säger jag min näsa.
Torbjörn:
- Varför tycker du att Odd Numbers är jättebra?
Svar: - Därför då!
Gunnar:
- Vet faktiskt inte. Hoppa över mig.
Torbjörn:
- Tager du denna kvinna? Och så ja!
Favoritmuppar?
Torbjörn:
- Alla tjejer.
Jonas:
- Beaker, han utan haka.
Gunnar:
- Det är helt klart... han som var saxofonisten i bandet. Så j-a cool.
Alternativt han jättemonstret. Nej nej nej, stryk det där! Harry med bomberna!
Han var bäst!
Paul: -
Jag har aldrig sett Mupparna. Jo, förresten, men jag tyckte aldrig det var så
bra.
Gunnar:
- Ingen säger väl Kermit, så det säger jag. Nej, Fozzie, för det heter ju
fanzinet!
Torbjörn
gör för övrigt ett fanzine på Internet, där han skriver om band som han är
frustrerad över att ingen annan orkar engagera sig i, som Odd Numbers t.ex. Han
säger att man som fanzineredaktör har ett visst ansvar att leta reda på band
som är bra och skoj. Jag försöker, jag försöker!
Och en
liten nyhet: Stevepops skall bli Europalanserade! Hoppas det går bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar