22-Pistepirkko - från Fozzie 3, 1995

22-Pistepirkko

Finska nyckelpigor

22-Pistepirkko består av PK Keränen, Asko Keränen och Espe Haverinen och kommer från Utajärvi i norra Finland. De började spela ihop redan för 15 år sedan, men då spelade de punk. Det höll de på med i två år, och sedan blev det mer pop i form av 22-Pistepirkko. Anledningen till att de över huvud taget började med musik var enligt Asko att de hörde Ramones på radio, och insåg att "wow, livet kan vara kul!"

Asko

På sina första skivor sjöng de på finska, men på de två senaste, Big Lupu (-92) och Rumble City La La Land (-94) sjunger de på engelska.

Vad är Rumble City La La Land?

- Det är en bra titel helt enkelt. Alla vet vad det kan vara, alla kan göra sin egen version av vad det är. Det är en bra titel för vår musik, och så ser det bra ut.

Beskriv er musik.

- Rockmusik.

Kort och gott. Ni är bara tre i bandet, och på skivorna har ni med så många instrument – hur fungerar ni live?

Asko: - Bättre än på skivorna, det lovar jag!

Jag frågade dem hur musikklimatet i Finland är, för det är ju inte så många finska band som får uppmärksamhet i Sverige. De enda jag kan komma på är 22-Pistepirkko och Poverty Stinks.

Asko svarade: - Det är väldigt levande, det finns många unga rockband. Det är synd att ni inte får se dem här. Och dessutom är det fånigt att svenska band inte kommer och spelar i Finland.

Vilka länder har ni spelat i?

- Alla de skandinaviska länderna, och Island, Holland, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike, Italien, Irland, Belgien, England, varav en gång i London, New York, Hong Kong...

Vad är era framtidsplaner (efter de spelningar de hade kvar i Sverige efter sin Uppsalaspelning)?

- Ha semester!!! Vi har arbetat non-stop i tre år, vi behöver verkligen semester! Vi vill vara hemma med våra familjer. Och Espe skall till Frankrike.

Vilken fråga skulle ni helst vilja svara på?

Asko: - Det där var den frågan. Han tänkte en liten stund och fortsatte:

- Ibland skulle det vara trevligt att få prata om varför vi började älska bluesmusik.

Varsågod.
- Ha ha, skall du ha ett svar också! Vi började med att lyssna på punk, och sen 60-talsmusik och rock'n'rollens historia. Sen sa folk att man skulle lyssna på blues, men vi var lite rädda, för vi kände bara till ett totalt uselt bluesband – blues var ett svart hål i våra kunskaper. Men sedan blir man äldre och kanske klokare, och så inser man att blues och country är rock'n'rollens moder och fader. Blues är så bra! Ibland känner vi att vi kan relatera till amerikanerna som gör blues, vi kommer från ett så tråkigt ställe. Alla borde gilla bluesmusik!

Inledning Fozzie nr 3, april 1995

Planen är att så småningom få upp allt material från de 11 numren av Fozzie, som gjordes på papper, här på bloggen. Lägger nu upp inledningstexterna jag skrev till varje nummer.

***

 Tjo,
Fozzie har blivit en studiecirkel. Därför har jag plötsligt skaffat mig en bunt medarbetare, så nu är det inte bara jag som skriver längre, utan även Martin Alarik. De andra är inte så skriftliga, de är mest i bakgrunden och gör viktiga saker, som layout och så. Vi har t.o.m. en Stockholmskorrespondent (!), herr Bergström, som hittills mest fått rastrera foton och fungera som hotell när vi är i Stockholm på konserter. Det är trevligt med kollegor, kan jag konstatera redan nu.

Sent en natt för ett tag sen diskuterade jag och Martin (för ovanlighetens skull...) musik. Han sa nåt i stil med att "musik är viktigt". "Viktigast i världen", svarade jag. Vi funderade en stund på mitt något impulsiva svar, och konstaterade sedan att, jaa, det är nog faktiskt viktigast av allt. Det är klart att det är olika för alla människor, men det finns inget annat som kan göra mig så lycklig som musik. Som härom veckan när jag steg upp först klockan elva, så posten hade redan kommit, och i min brevlåda låg en promokassett med Cloudberry Jams kommande skiva!!! Det var nära att jag inte kom iväg till mitt seminarium i förvaltningsrätt, men jag cyklade i väg i solskenet med Jennie Medin sjungandes "I'm as cool as I can be" i min freestyle och bara log. Folk tittade på mig som om jag inte var riktigt klok.
Så pop on! som det heter. Det kommer vi att göra – Fozzie nr 4 är redan lång kommen i planeringen, även då kommer vi skriva om fantastisk svensk pop och lite utländsk dito. Så om ni har demos, skivor eller något som ni vill ha recenserat så skicka det till adressen nedan. Skicka gärna önskemål, kommentarer och trevliga saker också!

Vi vill tacka Catharina Blom, Anders Nilsson och Andreas Rosén, alla banden vi pratat med (framför allt Ola Hermanson som piggade upp Sara när det behövdes som mest! Och John Jern för vackra ord...), Terry för du släppte in oss hos dig, Eggstone för ni är så snälla, affärerna som säljer Fozzie, Anders och musikkollegiet på Kalmar nation för alla bra band, Magnus Ulväng och Johan Gille (vår hjälte!) för datorhjälp, Medborgarskolan och alla andra som gjort något för oss.

Fozzie görs av: Sara Reis, ansvarig utgivare och chefredaktör, Martin Alarik, redaktör

/Sara

***

Åh, tidsdokumentet! Demokassett, freestyle, skicka sedlar i kuvert för att beställa en tidning! Och att jag och Martin hade i princip samma frisyr. :)